Sicken söndag med våfflor, rabarber och gladlynta flanörer

Det är skojigt när det händer saker så att man får massvis med bilder att lägga upp på bloggen. Idag var en sådan dag. Vi började med en sen brunch, satt där i ett par tre timmar och började sedan det stora flanerandet mot Skeppsholmen. Ack o ljuva Skeppsholmen. Småtrötta och lättroade och fnittriga vandrade vi genom stan och underhöll varandra med diverse anekdoter. Bästa söndagen på länge! Här kommer det.

Söndagsbrunch är nog bland de bästa uppfinningarna.

Toni var fortfarande här.

Vi var två stycken kamerahökar vid bordet.

Efterrättsbordet lämnade inte mycket över att önska...

Men den solklara favoriten var ändå den här - rabarberkompott. Jag är ju en rabarbergalning.

Man fick grädda egna våfflor också.



Nöjd.

Mätt.

Arbetsmyran Thoni AB spontanombokar sina flygbiljetter för att kunna hänga lite längre med oss.

Runt halv fem blev vi utslängda. De hade stängt utan att vi märkt det nämligen.

Promenerar förbi Berns.

Och vidare mot Skeppsholmen.

Där var det fint sensomrigt och förhöstigt på samma gång.

Pajasande på Kastellholmsbron.

Hej Anton.

Vi satte oss ner på världens dyraste fik längs med Gröna gången på Skeppsholmen. 36 spänn ville barkillen ha för colan. "Båda två?" frågar Peik. Men nej, det var bara för en. (Inte min cola alltså, jag dricker bara vatten - så att det inte blir nåt missförstånd.)

Vi hittade värmande filtar.

Och promenerade sedan in tillbaka till stan för en snabb middag på Vapiano innan vi fick springa hem genom ösregnet som överraskade septemberstockholm senare på kvällen.

Det var den dagen och jag säger godnatt! Imorgon är det nya tag.

All night long

Igår bjöd vi in några vänner på spontan lördagsfest i den goda matens och vinets sällskap. Jag glömde alldeles bort att ta bilder på serveringen men en rätt fastnade på bild i alla fall och det är de gula små godingarna nedan, som består av en röra på bl.a. kallrökt lax, äppel och curry. 

Toni var i Stockholm å jobbets vägnar och var lika sprallig och glad och trevlig som alltid.

Här är Ida som just har flyttat till Stockholm och utökat vår lilla Helsingforskrets. Vi blir fler och fler.

Anton och Johan myste tillsammans i soffan.

Katharina.

Här var det jag.

Peik med sin 1966-läderfotboll som jag har fyndat åt honom på Portobello Road.

Micki som sakta men säkert också börjar bli lite raw. Jag börjar få mina medkämpar.

Här ser ni raw skeptikerna i högsta hugg. Nu känner jag att jag vill tillägga att det nästan aldrig är jag som tar upp raw food-diskussionen. Mitt livs mening är inte att gå omkring och predika för alla om den enda rätta vägen i livet vad kost och hälsa beträffar. Mat som inte hettas upp över 42 grader och gröna smoothies på sallad och alger får en del människor att bli vingelkantiga av allt rullande på ögonen och kasta konstiga blickar mot mig. Nej folk frågar mycket för att de inte förstår. Och jag förstår ju dem. Det är ju ganska annorlunda, och jag tycker om att tala om det när någon frågar. Men annars är det mest jag och bloggen som delar på denna gröna och sköna livsfilosofi. Det är här jag skriver om min hälsoresa och här kan man välja att läsa eller inte läsa såsom man behagar. Go raw!

Klockan 12 beställde vi två taxin för att ta oss till Lemon Bar på Kungsholmen. Där var det som vanligt lång kö så efter lite väntande (kanske så där 45 minuter) kröp vi under de röda banden in till baren på hörnet intill istället. Sedan slog klockan tre och vi stod ute på gatan och sjöng All night long för allt vad rösterna bar tills vi bestämde oss för att avsluta kvällen och vinka in några taxin för att ta oss hem igen.

Det var den lördagen.

Ensamma räkor

Igår skulle vi ha haft hemmadejt. Vi kom på den fenomenala idén en morgon här i veckan eftersom vi alltid gör olika saker på veckodagskvällarna - jag springar iväg på yoga eller spinning eller kaffe och shopping på stan och Peik spelar innebandy och går på öl och fotboll och ja ni hänger med. På fredag har jag dessutom ett jobbevent och på lördag tänkte vi ordna lite festligheter i vårt hem så vi märkte att vi hinner ju aldrig umgås bara vi. Därför bestämde vi oss för att ordna en officiell träff i vårt eget hem i syfte att ägna den andra en hel kväll av sig själv. Vi planerade hemkomst direkt efter jobbet, snabb butiksrunda och inget annat. Vi skulle äta räkor och sitta i köket och prata. Samtala, diskutera, konversera. Men så var jag kvar på jobbet lite längre än tänkt och när jag väl hoppade i taxin klockan 21.30 hade Peik redan ätit upp hälften av räkorna och titta på Two and a Half Men i tre timmar. 

Så då fick han titta på när jag åt mina räkor med den stirriga blick som kännetecknar en världstrött arbetsmyra i Stockholms hank och stör. Lite trist kan man ju säga. Titta jag var så trött att jag till och med glömde ta en bild på räkorna. Oskalade räkor dessutom. Gud vad gott. 

Jag lägger upp lite bilder från söndagens 2 kilometers loppmarknad istället. Jag gjorde några fina fynd, dem får jag visa upp en annan gång. 

God natt

Kikärter en tisdag

Hemma efter en lång jobbdag och första spinningpasset efter sommaren på nya gymmet - nu belönar jag mig med lat och mat! En sallad med bl.a. kikärter, valnötter och soltorkade tomater och lite Mad Men, igen då. Jag är inne på fjärde säsongen nu faktiskt. 

Chantarelles vol 2.

På torsdag ordnades ren- och kantarellpajsbjudning på Borensvägen i Årsta. Jag köpte alldeles för mycket kantareller tidigare i veckan så därför kom jag på att improvisera ihop den här godingen åt oss. En botten av graham- och sojamjöl, renskav, kantareller och västerbottenost. Jag är så duktig på att undvika mjölkprodukter på grund av min mjölkproteinsallergi att jag nuförtiden riktigt bra tål små mängder mjölkprodukt emellanåt. Men bortsett från osten är pajen i övrigt såklart gjord på mjölkfritt smör och grädde. Det smakar nämligen helt precis likadant.

Annika korkar vinet. Att dricka vin en torsdag är lite som att inleda veckoslutet en dag för tidigt!

Peik kom hem från jobbet i tid och fick också vara med på kantarellkalas. Nyinflyttade Ida var också här men hon fastnade inte på bild. En förträfflig torsdagkväll.

Breakfast at noon

Frukostdags! Efter det här ska jag cykla till soliga Söder och fika och småshoppa med A och njuta av sensommarens (får man säga så fastän det är september) sista värmande solstrålar. 

Ännu mera sött.

Ligger i sängen och tittar på lite bilder från Thailand. Hittade dessa små gulliga varelser.

Så sött.

Länge sedan jag har skrivit! Jag har varit så otroligt trött hela veckan. Men nu är det veckoslut och jag är här igen! Tänkte visa lite bilder av en spontan dessert som jag trixade ihop en kväll i veckan. Päron med after eight-känsla. Mummmms!

Här har vi skivade päron (mjuka ska de vara) under ett nöttäcke som består av blötlagda paranötter och honung.

Här med chokladsås! Den är gjord på kokosolja som jag smält i vattenbad, raw kakaopulver och lite agavesirap. Serverade i mina nya små pajformer som jag hittade i en liten söt butik på 9 Straatjes i Amsterdam. Visst är dom fina!

Och så hade jag lagat lite mintbollar och lakritstryffel. Mintbollarna är gjorda på cashewnötter, honung och pepparmintsolja och tryffeln består av pecannötter, honung och laktritspulver från Chokladfabriken. Gud. Så. Goda. Om man får säga så själv.