Idag blev det ett fiberrikt morgonmål i syfte att försöka råda bot på min stundvis krånglande mage. Havregrynsgröt med lite rivet äpple och kanel, en kiwi och en stor kopp Lady Grey-te. Inget kaffe! För att inte glömma det lilla underverket Molkosan. Och magen mår bra!
Igår var jag på en nästan 1,5 timmes promenad runt omkring här i Årsta, skönt! Temperaturen ligger just nu kring -5 och det yr lite snöflingor utanför köksfönstret. Jag är ännu lite i valet och kvalet angående ifall jag borde gå på kafé och jobba idag eller inte. The (som dom säger och skriver i Stockholm)!
Det största problemet med Stockholmare tycker jag är att de inte verkar ha någon härledningsförmåga. Om man uttalar något ord lite annorlunda än vad denna breda Stockholmska dialekt förkunnar, t.ex. betonar en annan vokal, blir de helt stumma. Samma sak om man använder något ord som för dem inte betyder samma som för oss. De kan helt enkelt inte fundera efter vad man månne egentligen menar. Exempel: Emma skulle ha te. Hon fick säga ordet te fem gånger förrän baristan förstod och utbrister ett glatt "aj theeee" (märk uttala både h och de multipla e:n)! På Nordiska muséet frågade mamma var man kunde lämna ytterkläderna och damen blev helt paff och konfunderad och frågade "aj menar du var man kan hänga av sig ytterkläderna?" Peik skulle beställa en fralla och baristan förstod helt enkelt inte vad det betydde när det uttalades på finlandssvenska. Till slut fick jag fråga "har ni något salt? Liksom som i sött och salt, alltså något salt?" - det förstod hon inte heller vad det var. Tydligen skiljer man inte på det sättet på salt och söt mat här men att ens fundera efter vad det månne kan tänkas betyda är för svårt för våra kära Stockholmare. I övrigt är det inte så mycket jag stör mig på här efter att ha spenderat hösten i Frankrike. Allt känns olidligt mycket lättare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar