Sista morgonkaffet

Snart är det dags att sticka. Stephan ska komma och checka att jag inte söndrat eller förstört någonting i lägenheten och sen är det bara att hoppa i en taxi med mina väskor och vinka farväl till Toulouse.

Jag hoppas hoppas hoppas att mitt flyg lyfter! Så många som har åkt härifrån har fastnat på flygplatser, i tåg osv. på grund av snön i mellersta Europa. Irländarna David och Jean-Anne skulle flyga på fredagen från Carcassonne, måste istället ta tåg till Paris för att ta ett annat plan därifrån ett dygn senare. Tuukka som skulle fara hem igår fick vänta i över fem timmar på Toulouses flygplats eftersom det härjade ett snöoväder i Frankfurt. Jag ska också via Frankfurt, också med Lufthansa... Men jag har kollat flygplatshemsidorna och det ser bra ut än så länge :)

Nu ska jag dricka upp mitt sista morgonkaffe och äta min banan. Jag måste avfrosta frysen och kylskåpet i natt så har inte kunnat spara någon annan frukost.

Aur revoir Toulouse !!!

Maîtrise de Toulouse

Igår var Mileena och jag på en julkonsert i St Sernin-kyrkan som Mileena hade läst om på någon plansch i stan. Vi tänkte att den skulle kunna ge en lite mera julstämning (jag menar inte att det råder brist på det här, tack vare julmarknaden, min Fazerjulkalender och snön som just nu faller utanför mitt fönster) och jag tänkte dessutom att det skulle vara kiva att se någonting här när jag nu missade Lyrans och Akademens traditionella julkonsert som jag har varit på tre år i rad.

Vi kom till kyrkan lite före 20h30 då konserten skulle börja. Sångbladen delades ut och det var först då vi insåg att vi satt och väntade på att en barnkör skulle inta podiet längst fram. Efter några minuter började ett tjugotal fnittriga barn i tioårsåldern klädda i svart och vitt samlas på ena sidan av kyrkan och springa fram och tillbaka längs gångarna. Det var alltså de som skulle sjunga för oss!

När sången sedan inleddes tappade vi båda hakan - hur kunde barn åstadkomma något sådant med sin röst? Det lät precis som Lyran och Akademen. Helt otroligt! Vad vi alltså för några minuter trodde att hade varit en rejäl miss visade sig alltså ändå vara mer än sevärt. De sjöng dessutom sånger på åtminstone fem olika språk. Synd var bara att vi inte kände igen nästan någon av alla de sånger de sjöng, förutom "Vom Himmel hoch da komm ich her" (som jag kände igen).

Man kan lyssna på några av körens inspelningar på den här sidan (längst ner).

Dernier samedi - Carneval de Noël ?

Idag har jag skött de sista praktiska ärendena inför avfärden från Toulouse, som är om två (2!!!) dagar. Efter det gick vi på Salon de thé med Mileena och Tuukka, vi är nästan de enda som är kvar här nu, jag åt en blåbärsmuffins och drack några utsökta koppar grönt Yunnan-te. Eftersom det är Tuukkas sista kväll gick vi sedan på restaurangjakt och vi beslöt oss slutligen att ikväll gå till Le Bruit Qui Court - en av de bästa, mysigaste och mest franska restaurangerna i Toulouse. Jag var där med mamma och pappa när de var på besök i november och åt jätte god canard (anka) - man kan inte ha varit i Toulouse utan att ha ätit anka! Confit de canard, magret, aiguillettes... Allt möjligt gott finns det att välja mellan. Miam miam!

Dessutom har jag har än en gång hunnit gå på Toulouses julmarknad. Mitt liv tycks ju verkligen kretsa kring den här marknaden nuförtiden. Huoh, nog gör jag annat också! Som att... Hmm. Det var så kallt idag, mina tår och fingrar var riktigt isfrusna när jag kom hem. Här hemma har jag det varmt och skönt tack vare mitt värmeelement som endast fungerar när man ställer in det på maxnivå 7/7 - vilket även syns på elräkningen. Men hellre så än som vissa andra här som inte vågat sätta på det över huvud taget för att de varit så rädda för vad det sku komma att kosta!

Snart har jag sett slut 5,5 säsonger av Grey's Anatomy. Jag tror jag har 3 avsnitt kvar. Mitt liv kommer att kännas så tomt efter det. Som tur står ju dock jul, nyår, Stockholm och sedan Helsingfors på agendan efter det här så jag torde inte behöva oroa mig för att vara sysslolös de närmaste veckorna!

Aj jo. Det var något underligt julkarnevaltåg i Toulouses centrum idag:

Sista dagarna

När tiden i Toulouse långsamt börjar lida mot sitt slut finns det en hel del saker som får mig att se fram emot att komma hem till Finland igen. De tre främsta orsakerna är:

1. Man måste inte mera se upp för hundskit på trottoarerna. Ingen samlar upp detta efter sig och det ligger alltid bokstavligen mitt på gatorna. En stor orsak är troligen de (valfritt) hemlösa unga människorna som strövar runt på gatorna med 5 stora, smutsiga, gråa hundar släpande efter sig. Nu senare på hösten har det dessutom blivit svårt att urskilja de blöta löven på gatorna från dessa högar.
   
2. Trottoarerna hemma är tillräckligt breda. Inte ens två personer ryms att gå bredvid varandra och fransmännen går så långsamt, till och med i minusgrader, man undrar vad det är för fel på dem. Jag promenerar alltid på bilvägarna för att inte hela tiden måste hoppa upp och ner från trottoaren för att passera människor (vilket man ju ändå måste göra p.g.a. bilarna, och de är riktiga chauffards, crazy drivers!!).
   
3. Man måste inte längre stå en evighet i kö till matbutikskassorna. Även om det är bara fem människor framför en i kö vet man att man kommer att stå där i åtminstone 20 minuter. Det finns nästan inget utrymme för kunderna att packa sina inköp så kassatanterna väntar alltid tills föregående kund har packat sina grejer förrän de börjar betjäna nästa kund. Ibland äter de istället för att betjäna en eller diskuterar med sina kolleger (detta var dock värre i Spanien). I en del butiker är det dessutom kassatanterna som packar kundernas varor i plastpåsar efter att de gjort allt annat (läst sträckkoderna och tagit betalt).
   

Putztag

Idag har jag börjat städa i lägenheten (a.k.a. rummet) inför avfärden. Den måste lämnas i tip top-skick, annars tvingas man betala 151 euro för att Lamy Récidences ska anlita en städerska för att göra jobbet. Stephan, som jobbar nere i byggnaden, sade att t.o.m. lamporna ska vara rena, vad det nu ska betyda, men jag antar att det i stora drag ska vara mycket mycket rent när man sticker. Så jag har till och med tvättat fönstret (från insidan) idag. När jag flyttade in i augusti verkade dock förra hyresgästen inte ha gjort ett hemskt gott jobb utan jag fick istället börja med att torka av möbler och skura golvet. Orättvist! Så kanske det inte är så allvarligt i alla fall.

Imorgon måste jag gå till CAF (Caisse Alloccations Familiales, motsv. Fpa). Jag ansökte om det franska bostadsstödet i början av oktober och nu har jag fått ett brev där dom ber mig komma förbi med en kopia av ett dokument som intygar att jag är inskriven i min skola i Toulouse. Jag borde få 167 euro per månad för sammanlagt 4 månader, vilket nu tydligen inte ännu betalats på mitt konto. När jag var där i början av oktober lämnade jag ungefär 10 olika papper och dokument och saker och frågade dem ännu om jag nu säkert hade lämnat in allt nödvändigt, "ouais ouaaaais, c'est tout". Jag måste till och med skriva av en text på en lapp som löd ungefär "härmed intygar jag att jag har tillräckligt med pengar för att leva i Toulouse" och underteckna den (vars syfte jag inte heller förstår för ifall jag har tillräckligt med pengar borde jag ju inte ha behov att det där bostadsstödet). Den här byråkratin är nog alldeles otrolig. De flesta härifrån har i själva verket tvingats springa dit flera gånger för att CAF har "glömt" att be dem efter några dokument. Eller i värsta fall som det gick för Mileena - hon måste fara dit med alla möjliga dokument och väl där kom det fram att de endast hade tagit en "lite för mörk kopia" av något papper. Man antar att CAF gör det här med flit för att kolla att man verkligen befinner sig i Frankrike osv... Otroligt jämförbart med det där ena Fpa-dokumentet som man kan lämna in till Studiepunkten i Hanken och så har man studiestödet på sitt konto ett par dagar senare.

Nu ska jag fortsätta leka Putztante och äta lite lunch!

xxx

Spanskt mode, j'adore!

Jag hittade en ny favoritbutik i Madrid. Den påminde om den härliga butiken som jag hittade i Barcelona som heter System Action, som jag trodde att skulle finnas även i Madrid. Tyvärr förelåg det inte så, men på sista dagen hittade jag istället Massimo Dutti, som jag tidigare också hade läst att borde påminna om min kära System Action! Jag köpte två blusar. Skulle ha kunnat köpa såå mycket mera. Det bästa av allt är dock... att den finns i Stockholm! I Sturegallerian! URLYCKLIG! Stilen är lite romantisk, med övervägande naturliga färger. Prisklassen är också bra, ungefär som Mango eller Zara (åtminstone i Spanien). MD har också kläder för män så jag ska försöka dra Peik dit under nyårshelgen haha! Här är några modeller av Massimo Dutti:

http://www.massimodutti.com/

Massimo Dutti
System Action

Rötmånad?

Just hemkommen från Onkel Doktor som tog sig en titt på efterdyningarna av min lindriga hjärnskakning från lördagskvällen fixade jag ihop mig en stor röd kopp morgonkaffe, när mjölken för andra gången inom 2 veckor och för andra gången under hela min Frankrikevistelse visade sitt bäst före-datum lite i förtid. Nej det här är något av det värsta jag vet, det är så förargerligt speciellt när man inte har ny mjölk hemma! Grrr på le lait d'ici !

Gårdagen var en riktigt lyckad shoppingdag. Julmarknaden var underbart christmassy och där fanns till och med några provencalska godbitar att konsumera! Precis som min favoritbutik i Nice. Vin chaud (den franska glöggen) var alltså värmt rödvin med lite kryddor och en ganska framträdande smak av apelsin. Riktigt gott var det, men ingenting vinner vår finska glögg och russin och mandlar saknades också!

Jag, Anna och Tuukka med våra apelsinsmaksatta vins chauds,
Mileena bakom kameran

Provence-himlen

Ikväll ska vi göra någonting med Aideen, Anna och Sofie eftersom de alla tre åker hem redan imorgon. Tråkigt att just tre av mina bästa vänner åker som första! Det kommer att bli så tomt här. Men tiden går nog fort, det är ju nu bara 6 dagar tills jag åker. Imorgon ska Mileena och jag åka ut till Centre Commercial Blagnac. I allmänhet är Toulouse (och jag antar även Frankrike i allmänhet) inte hemskt bra på shoppingcenter, men det här som alltså ligger nära flygplatsen är ganska stort och nytt och fint. Jag var där en gång ensam - det var tyvärr inte alls en lyckad resa. CC Blagnac har ingen egen hemsida och Google hänvisade mig till tre olika adresser där det kunde befinna sig. Efter att ha luskat ut vilken som månne var den rätta började jag googla färdsmedel, och ser man på! Toulouse visade sig ha en egen Reittiopas! Men vad är det man säger, ropa inte hej förrän du är över bäcken - det var den uruslaste reittiopasen jag någonsin skådat. Den ändrade automatiskt de ändhållplatser man försökte söka efter till vad som passade den bäst! Till slut fick jag alltså sy ihop mig en egen liten rutt. Väl framme vid CC Blagnac hade det alltså tagit mig tillsammans 4 timmar att komma dit (2 h googlande + 2 h buss med byte), och inte nog med det så märkte jag att sista bussen tillbaka gick en halv timme efter att jag kommit fram, det började skymma och jag fick springa över några motorvägs-Ausfahrter för att komma dit. Nej nej nej. Men i hopp om bättre tur ska vi alltså testa det nu en gång till imorgon! Inte ensam denna gång héhé.

Lyssnar igen på O helga natt, sorgsen över att jag inte kan gå på Lyrans och Akademens julkonsert i år! Fast de sjöng ju inte den förra året ,vilket var en stor skam. Kanske man kan hoppas att dom inte sjunger den i år heller så missar man inte så mycket :-)

Neige sur Toulouse

Nej se det snöar, hurra det snöar, det var då roligt, hurra!

Jag fick min största chock när jag vaknade idag och tittade ut mellan mina persienner - det snöade (för dom som inte förstod det redan)! Stora vita snöflingor föll ner från himlen. När jag sedan flyttade blicken lite neråt och fick syn på den blöta, gråa asfalten som inte lyckades behålla ens en enda liten snöflinga, sjönk mitt hoppfulla julhumör genast igen. Nå, för att försöka få fart på julfiilisen igen har jag tänt juleljus, lyssnar på julfavoriter (just nu Peiks och min favorit O helga natt) och ska snart gå iväg till Toulouses julmarknad. Den öppnade för över en vecka sedan men jag har inte ännu hunnit dit! Där lär ska vara otroligt mycket människor, men man borde få glögg (eller varmt röttvin, jag rapporterar efteråt). I Madrids saluhall hittade Annika, Katten och jag ju faktiskt österrikisk glögg, Glühwein - det värmde så gott!

Nu är det bara en vecka kvar till jag åker hem. Jag blir ledsen över att tänka på att jag inte kommer att se alla mina copins et copines mera, men också för att måsta lämna staden Toulouse. Jag tycker så mycket om att vandra omkring här på gatorna. Det borde jag hinna göra nu varje dag innan jag åker. Jag har gjort en lista på andra saker jag ännu måste göra innan jag åker hem:

1. Köpa sista julklapparna
2. Köpa en Toulousekylskåpsmagnet (jag samlar ju på kylskåpsmagneter - vilket jag inte ännu vet hur jag ska driva igenom i vår lägenhet i Sthlm eftersom Peik inte är alltför förtjust i sådana)
3. Mangotröjan (jag hittade en härlig tröja som tyvärr inte fanns i min storlek - kanske den nu skulle ha kommit!)
4. Kanske smyga in på någon gudstjänst på söndag - det var så stämningsfullt när vi gjorde det med mamma och pappa
5. Köpa en pyjamas från Oyso? (har ju inte så mycket plats i väskorna mera...)
6. En tråkig runda för att säga upp en massa praktiska saker (elkontrakt, bostadsstöd, bankkonto etc.)

Nu ska jag hoppa i duschen, klä mig mysigt vintrigt och spatsera iväg till stan. Jag ska träffa Mileena och Tuukka vid Capitole och ta den där julmarknadsglöggen! Kanske ta med en bok och gå och läsa den på någon salon de thé efter det. En sista gång kanske...

Men snart är jag hemma! Jag ser så fram emot det, kan knappt vänta på att denna vecka ska gå! Speciellt när det är så många som åker redan i övermorgon och dagarna efter det. Som tur är åtminstone Mileena och Sara här lika länge som jag!

Bisous !

Vaken i Toulouse

Bon soir!

Här sitter jag i min lilla toulousianska lägenhet och surfar efter nyheter och annat lite smått och gott mitt i natten, när jag plötsligt kom på den fixa idén att skapa en blogg! Det verkar säkert lite paradoxialt att skapa den först nu när jag är på väg hem från Toulouse om 1,5 vecka (närmare bestämt om 10 dagar!) - jag skulle ha haft så mycket smaskigt att berätta härifrån under de senaste 3-4 månaderna!

Men sanningen är den att mitt dagboksskrivande tyvärr inte har varit så framgångsrikt, jag får ont i handen av att skriva och dessutom befinner jag mig i ett konstant ångesttillstånd varje gång jag försöker plita ner något eftersom jag får för mig att jag måste hinna berätta precis allt som händer och allt som jag tycker och känner och handen och tiden och minnet bara inte räcker till! Jag skriver så mycket snabbare på dator och det känns som att en stor stenbulting skulle ha fallit från mitt hjärta nu när jag kom på det här magnifika sättet att föreviga mina minnen och dela med mig av dem åt andra ;-) Det är ju så trevligt att läsa i efterhand men jag har ju som sagt inte visat mig från min bästa sida gällande det här. Jag skrev idag, den 11 december, och inlägget före det var daterat den 2 september. Min första skoldag i ESC Toulouse... Jag hade tänkt att det skulle vara himla skoj att i efterhand läsa hur mina vänskaper och förhållanden i övrigt till andra människor här nere skulle utvecklas - men nej, inga bevis, inget smaskens!

Imorgon är det läsårets sista stora fest. Biljetterna kostar 20 euro och det ingår 11 drinkar i det. Varför månne just 11? Det är en champagne apéro klockan 20h30 för alla tredje årets studerande (motsv. ca femte årets studerande vid Hanken) och en timme efter det börjar det väl mig veterligen strömma in yngre folk. Det ska bli trop classe eftersom alla kommer att vara där, ingen har tenter mera! De senaste veckorna är det nämligen bara vi aerospacare som har hängt med i svängarna i Toulouse heta nattliv... Så nu behöver jag inte titta på endast dom mera! Hahaa!

Vad har jag då pysslat med sedan jag kom hem från Madrid? Ångestat, det är vad jag har gjort! Först angående flytten till Stockholm - Peik och jag funderade oss fördärvade fem timmar på onsdag kväll på skype över hur vi ska ordna allting och bedrövade oss över att det såg ut att bli och kosta över 300 euro PER MAN för oss stackars två. Nästa dag talade jag med mamma och hon hade förstås en kupong till en s.g.s. gratishytt + billigare paketbilsplats till Silja Line som gick att använda under mellandagarna. Så dit gick den onsdagkvällen... Men flytten är i alla fall fixad och jag är alltså i Stockholm 28.12. - 3.1.

Dessutom har jag börjat testpacka mina resväskor vilket också gett upphov till några ytterst ångestfyllda stunder. Hur ska jag få allt hem? Kanske genom att så småningom börja sluta shoppa? Madrid var farligt!

Nu ska jag avsluta min första blogg tweet och kanske krypa till kojs - eller kolla på ännu ett avsnitt Grey. Izzy har cancer och allt är jätte spännande.

Bisous et à très bientôt !

xxx